sista skoldagen på hösterminen..
jaa idag var det allra sista riktiga skoldagen på hösterminen någonsin! på walthers vill säga. känns så bra att säga. kommer aldrig mer sitta där en mörk vinter till. det är så himla lite tid kvar nu, men den tiden kommer gå otroligt segt. man bara går och väntar och väntar till det blir den 28 maj. tänk vad fort dessa tre r har gått, eller hela skoltiden om man tänker efter. minns så väll när man skulle börja ettan och man satt där i klassrummet med föräldrarna bakom sig. namnskyltar var det första vi fick göra. och när man börja sjuan! kommer jag så väll ihåg när man satt i aulan och rektorn höll tal, att ja ni kommer knappt hinna blinka så går ni i nian, och ja nu går jag sista året på gymnaiset.
12 år har man alltså gått i skolan. TOLV ÅR! det är länge! om tolv år från idag så är jag 30 år. ojoj, undra vad man gör då? kan ju alltid hoppas att man jobbar internationellt, inom ett stort företag. resa mycket, förhoppnisvis tjäna lite goa pengar. fast det är ju det jag vill nu, om nått år kanske man istället sadlar om helt, läser journalisitk och försöker mig på jobb som skribent eller så helt enkelt går allt käpprätt åt skogen och jag gör uteliggarna i tunnelbanan sällskap? nej då, det får man verkligen se till att det inte händer! men ma nvet ju aldrig vart man hamnar, kanske bli kvar i australien? eller spanien? eller ännu bättre bosätta sig i New York, plugga i Boston sen åka och jobba i New York. det finns så otroligt många val , och så många saker man vill göra.
jaja tror inte man kanske ska tänka för mkt på att det SKA jag plugga osv, för rätt som det är blir det ändå inte så. Under hela mellanstadiet och nästan hela högstadiet VISSTE jag vad jag ville gå för gymnasium. men under ett års tid förändrades det. läser idag inte i närheten av det jag tänkte läsa först. så kanske man ska ta det som det kommer? inte ha så höga krav att jag måste komma in där. för om man inte gör det blir man nog rätt knäckt, eller har jag fel? men bra att ha mål iaf, sen får man väll se till att man har några back-up planer =) vilket jag har, tror jag..
12 år har man alltså gått i skolan. TOLV ÅR! det är länge! om tolv år från idag så är jag 30 år. ojoj, undra vad man gör då? kan ju alltid hoppas att man jobbar internationellt, inom ett stort företag. resa mycket, förhoppnisvis tjäna lite goa pengar. fast det är ju det jag vill nu, om nått år kanske man istället sadlar om helt, läser journalisitk och försöker mig på jobb som skribent eller så helt enkelt går allt käpprätt åt skogen och jag gör uteliggarna i tunnelbanan sällskap? nej då, det får man verkligen se till att det inte händer! men ma nvet ju aldrig vart man hamnar, kanske bli kvar i australien? eller spanien? eller ännu bättre bosätta sig i New York, plugga i Boston sen åka och jobba i New York. det finns så otroligt många val , och så många saker man vill göra.
jaja tror inte man kanske ska tänka för mkt på att det SKA jag plugga osv, för rätt som det är blir det ändå inte så. Under hela mellanstadiet och nästan hela högstadiet VISSTE jag vad jag ville gå för gymnasium. men under ett års tid förändrades det. läser idag inte i närheten av det jag tänkte läsa först. så kanske man ska ta det som det kommer? inte ha så höga krav att jag måste komma in där. för om man inte gör det blir man nog rätt knäckt, eller har jag fel? men bra att ha mål iaf, sen får man väll se till att man har några back-up planer =) vilket jag har, tror jag..
Kommentarer
Trackback